Sci-fi mässannn!!!

Vi var in på Sci-fi bokhandeln i Malmö (varför nöja sig med Sci-fi mässan?) Man kan gå där inne hur länge som helst! Även om jag föredrar den i Göteborg, där hade jag kunnat flytta in any day!! Hanna å Emil köpte nytt brädspel, som behövde invigas snarast. Dvs samma kväll. Men först iväg på mässan!

Awesome awesome awesome awesome!

Förvisso var det mycket som var samma sak som förra gången på mässan, men det var större i år. Lite. Dom hade bytt lokal till en avgränsad Malmö Mässan, det var EXTREMT svårt att behärska sig. Man borde vara miljonär, så man kan köpa typ, allt.
Hanna och Emil köpte Gandalfs svärd och Gimlis yxa, kartor över midgård och grejer.

Jag köpte bara (förutom en present till Hanna) pokemon Röd och Blå.
PODjfSJdflkalfduödfjof.

Lycklig.

Ska bara börja spela dom också.

En annan höjdpunkt var att träffa Sylvester McCoy.
 Mannen som är både Doctor Who 1963 och Radagast i Hobbit. Vi var på hans frågestund, vi hörde en massa anekdoter om hur Sir Ian (Gandalf) (när någon frågade trodde han dom sa Serena) hade det under Hobbit (spela mot pappdockor och greenscren "THIS IS NOT ACTING") och att han minsann kan vissla som en fågel precis som Radagast!

På vägen hem stannade vi på godisbutiken ALLAN i Malmö. Extremt osugen på godis i en godisaffär, BRA planering. Sen hem och spela brädspel.
Bra dag va bra dag!

Gårdsarbete!

Förutom mina vanliga sysslor i stallet så var det ju lite att göra på gården.
Bland annat så hade vi lantgårdsläger, då jag och Bengan var lägerledare.

Vi spenderade nästan 48 h med 12 gangstrar i 9-12 års åldern. Helt underbart roligt emellanåt, jag fick bl.a. ett plockepinn (torkade blomskaft brutna i smådelar) som jag fick måla själv.  Vi red, körde åsna, hade ponnyridning, matade och pysslade med alla djuren, trixade med småhästar och getter och allmänt mycket bus.

Och jag passade också på efter det bygga ett nappträd och sätta in i en kaninhage (ska målas i en massa glada färger) och testa modet hos min springare. Det visar sig att stå på däck är inga som helst problem, men gröna lekbollar på en meter ungefär är det dödligaste en häst kan komma över. Fascinerande.
Min lilla sötnöt.

Fast på fastlandet

Min plan var att vara hemma en vecka.
Hur länge var jag borta?
FYRA veckor...

Det var dels såhär; det fanns mycket att göra hemma, mycket att stå i och skriva på distans är inga problem.

SEN va det så här.
Det är lättare att fly från Guantanamo än att boka en biljett till Gotland. Större mängd svordomar och väldigt många arga samtal senare.
Fortfarande ingen biljett till Gotland.

För tydligen så funkar inte Vertified by visa för mig längre. Det är inte ens en överdrift. Jag fick prata med banken i två omgångar som ABSOLUT inte hittade några problem (40 min åt gången) och att första killen sa att han skulle återkomma efter en "utredning" hade han inte alls det sagt. Pff, vadå, göra saker man sagt att man skulle?

Det gick inte att betala färjan. Inte SJ. Inte gotlandsflyg.

Men det gick att ta ut pengar och betala i kortmaskiner.
Why, thanks visa.
Att ringa till Gotlandsflyg kostar dessutom utöver vanlig samtalskostnad (vad det nu va) 25 kr.
Sj hade 50 minuter i telefonkö.
Gotlandsfärjan är spawn of satan.

Så det var en av anledningarna till att jag blev kvar hemma. Sen var det  för att det inte var lönt att lägga cirka 2000 kr på att åka till och från Gotland en vecka, eftersom lovet började veckan efter.

Så ja, jag hade lång tid hemma!
Och för den som undrar har jag fortfarande inte löst det med vertified by visa, mitt kort går inte ut förrän om ett år och banken uppmanar mig att ringa igen om jag får fler problem.
För det hjälpte ju sist.

Syster i Australien

Så kom den stora dagen då min lilla  syster yster lämnar landet!
När jag säger det så låter det som att jag försöker köra bort henne liksom lite, men nope! Hon uppfyller en lifelong dream!
Det som däremot blev problemet va att hon skulle komma på besök här på den lite mindre ön än den stora hon ska till. MEN det kom hon fram till att det hann hon inte.
Så det är bara förs storasyster att komma hem!



Vilket en duktig och kärleksfull syster passar på att göra under deras skrivtid (vi påbörjade projekt Långfilmsmanus) för att jag är bäst.

För att riktigt hälsa henne hejdå gick vi igenom en väldig massa familjeaktiviteter med extrabarnet Bengan.
Som till exempel Bowling (vem vinner annars än fader vår?), Lasedome (TOKSIST), lufthockey (regerande mästare) och familjemiddag(vinnare).
Allmänna mängder myspys!

Känner mig lite som Mushu i Mulan:
"Min lilla flicka ska ut i kriget, uuuhuhuhuuuu".

Fast lite vuxnare. Typ. För jag är vuxen.
I dagsläget har hon åkt till Australien, hon fick sällskap av sin fina flicka Anna inte så väldigt långt efter. Vi har tagit in ("vi", mamma egentligen hehe) deras två katter och två kaniner.

Albus till "mig", min lägenhet där Bengis bor just nu, och Cedric hem till mor och far för att göra kattungar.
Liksom.
Och nu är hon där borta, man får bara en mängd märkliga bilder från syster och hennes vänner från stranden och diverse andra händelser.
WOOP you go gurl!

Bygga fort!!!

Inte fort som i hög hastighet, utan som i att bygga ett eget näste med kuddar, täcken, lakan, handdukar, myslampa, godis, böcker, MYSPYS över lag. Det var en sån där klassisk händelselös lördag med alldeles för mycket tid. Vad gör panda?

Ett Fort. Ett vackert fort. Som jag planerade att sova i, men kom fram till att golv MÅ vara överskattade, men klockan halv två på natten lockar sängen mer. Just saying.
Också att lägga till, spenderade hela kvällen med att snacka med Tingest, allas våran kanadensare! Förmågan att prata utan att inte få något sagt! Typ som jag gör just nu hehehehehe.
Faaabulous.

Facebook rage.

När jag ändå håller på att uppdatera er om mitt liv så ska jag blåsa liv lite i min kära internetvän Facebook, och när jag fick psykbryt på smink etc.

Detta var mitt inlägg:

För den som är intresserad av att läsa diskussionen som följde (för det var vissa som borde tänka en gång till) så är de ju på min profil, och datumet på bilden.

För den som vill bli mer insatt i ilskan över smink så kan man få bland annat den här;

Without makeup Där hon pratar om bl.a. hur många timmar vi lägger på smink och vad man kunnat göra istället :) Lite sådär uppmuntrande.

Killing us sofy 4 Eller den som faktiskt gjorde mig rädd, men som är helt vansinnigt bra.

En liten input i mitt annars väldigt glada liv. För sånt här gör mig arg och bitter och otrevlig och aggressiv :)

Pusspuss!

Ut i (iskalla) naturen!

En iskall promenad i vinterns Fårösund. Halvstorm och jag är den smarta personen som då bestämmer mig för att gå ner till havet och ta bilder. Ta bilder betyder ta av sig vantarna. SMRT. Mötte två män nere vid en av bryggorna. De tittade på mig som om... ja, så som sig bör när man ser en liten fröken springa lyckligt mot vattnet med enbart en liten glugg mellan en ENORM halsduk (no kidding, tvåochenhalvmetraren från tyskland) och min älsklingsmössa.

Nu vet ni vad jag gör långsamma dagar. Ska tilläggas att när det perfekta motivet dök upp dog telefonen. Precis så som sig bör.

Skärpning!!

Fiii faaan vad jag är bra på att uppdatera bloggen.
Efter några månader och diverse utskällningar för min lathet/bekvämlighet/anything you like som inte gör det man ska, så fick jag behov av att uppdatera er igen.
Inte för att vara busig, men jag sitter på en låååååång lektion. Mycket diksussion, lite versktad, men den är väldigt inspirerande ändå haha.
Så jag passar på att vara lite busig och upplysa er vad som har hänt sedan jag återvände från sportlovet. Alltså, jag kommer knappt ihåg själv vad jag gjort, så det går nog ganska fort det här.
Hehehe.
Insåg nu att det var Januari jag skrev senast. Dude. Skärpning.

Pjaa, vad har hänt sen dess. Det som hände VÄLDIGT snabbt efter att jag kom hem efter lovet var att vi hade våran utlovade paketlek, jag, Agnes och Erik.
Erik hade nämligen aldrig lekt det innan, så vi slog slag i saken, några veckor för sent! Jag utrustade Agnes med två paket (och hon tappade naturligtvis det enda ömtåliga) och så var det dags.

Jag fick ett par faaantastiska gitarrsolglasögon, Erik ballonger och en banandelare, det numera extremt mosade doftljuset, Agnes en tavelram med någon vacker hårig person i. Det blev succé. Jag minns inte vad mer vi hade, men vi krängde kladdkakan i extremt hög hastighet. Beundransvärt, om jag får säga det själv.

Just det där med doftljuset förresten, så här i efterhand fick jag ett meddelande av Erik på facebook, där han berättar att allt gått utför sedan dess. Han har hamnat i doftljusträsket. Och det är mitt fel.
Jag providade det första doftljuset, och nu är han fast. Vi hade ett långt resonemang om det där, om vad som kommer hända.
Till att börja med kommer han att bli mer och mer beroende, köpa fler och fler ljus. Sedan kommer hans näsa att gå sönder, han kommer inte kunna känna doften. Vilket i sin tur kommer leda till att han kommer använda sig av allt högre "doser" doftljus, som i SIN tur leder till att han en vacker dag kommer ta en överdos. Vi kommer hitta honom på golvet, utslagen, och gå in i en vägg av doftljus aromer.
Sorgligt.
Så vi kom fram till att han skulle gå i stödgrupp, en sån där typ AA, fast anonyma doftljusmissbrukare.

Och i samma andetag kom vi fram till att han behöver en ny E-tangent, och antagligen bör lägga ut en annons på blocket där man söker ett (hans ord)"rökfri och helst inte några planer på barn de närmaste åren". Alternativ två är att gå till arbetsförmedlingen.

Det är ungefär nu ni undrar om alla doftljus stigit oss åt huvudet, och jag vågar nog säga JA. Det har det nog....