Därmed försvann alla funktioner min Tv hade. Jag har fortfarande inga kanaler, utan har köpt filmer (och sett var enda en minst 14, mindre uppskattat kan jag säga i vissa fall (läs: Splice.) haha) och roat mig med spel respektive spel.
Så kom den fruktansvärda ovannämnda dagen när mitt xbox avled. Det blinkade rött, det typiska ring of death och hat uppenbarade sig. Skräcken spred sig genom min kropp, blodet frös i mina ådror. Jag lägger mig under vardagsrumsbordet och tjuter, mina närvarande kompisar sneglar på varandra.
Mitt xbox har lämnat den här världen.
Alla hemmakurer som erbjuds, alla hemmameckare som erbjuder sina tjänster, de kan inte annat än beklagande skaka på huvudet.
Så kommer mina vänner, typ en vecka efter min födelsedag i September (det innebär ca 4 mån utan xbox, first worlds nightmare) med en stor låda. En underbar fantastisk låda. Dom har alltså lagt ihop pengar, köpt ett xbox och levererat det. För dem som känner till mitt minspel kan ni tänka er vad som försegick i mitt ansikte. För de som inte gör det, pja, jag är unik, men bilden kan säkert ge en lätt hänvisning ;P
Jag vill bara säga att jag älskar mina vänner! Och jag menar inte det för att jag får matriella ting, utan för att de tänker tillräckligt på mig för att faktiskt göra något sånt här. Ahhh, dom är så fina!
(kan också ha att göra med att mitt hem är tillhåll för vänskapskretsen, så utan konsoll/dvd spelare är det snäppet fattigarem själviska jävlar dom är ;D )
Pusssssss på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar