Perfa!

Jag bara känner hur min skrivförmåga går i botten när jag måste namnge mina egna inlägg. Kan det inte bara dyka upp något spännande, roligt och underhållande (för det är ju inte samma sak) baserat på innehållet? Bara sådär?
Måndagar har ju en benägenhet att inte vara den trevligaste dagen i veckan. Just idag stämde det bra som fan. Jag brukar inte vara sjuk, jag brukar inte huvudvärk. (säger jag, men detta året, shoot me nooooow!) Men denna dag, denna månad, detta ÅR har jag varit blåare än aldrig för och snorigare än jag varit i hela mitt levnads...liv... hahaha.
Huvudvärken sitter som en jävla klo i bakhuvudet, nyper om nacken och pulserar ända ut i ögon och tänder. Det är typiskt oskönt. Jag vaknar med illamåendet Allan, får nästan upp frukosten igen, tror att jag inte kan vara med på morgonsamlingen (som varade en eeevighet i huvudvärkmått mätt) och samlingen i klassrummet efter det. Men vem är jag om jag inte är översocial? (socialt kapabel är en sak och sällskapssökande en annan. Bara så ni vet.)
Så jag bestämmer mig för att sitta kvar ändå. Gnällig som ett litet perkele gör jag folk medvetna om hur jag mår. Genom att förpesta deras måndag. Bwahahah.
Nä.
Bara lite...
På en dag där jag borde åstadkomma 10 sidor (ni vet, 10 av 90-sidors-manuset) så pressade jag ur mig 8. Det känns ju sådär typiskt mindre bra. Jag gillar det ordet "typiskt". "Purken" och "Töligt" är också jävligt fina. Bara så ni vet.
När inte tupplur och kakor hjälper, då ger man upp, bara så ni vet. Så jag gick och tittade på när folk lagade mat i köket, vara för att sedan masa mig upp i tv rummet och förpesta deras Ingmar Bergman-tittande som snart övergick till Idol och någon konstig superstjärne-domedagsfilm.
Nope.
Just nope.
Och när jag ska precis släcka lampan ringer Bengan och berättar att det kommer kattbebisar!
Nu får vi vänta och se hur många det blir!
Waaaiiii!