![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmREedQD-3f9AZnX4vfv26v9R_WECFzvEnV5_L5y8SVVWB6xz8f480o5LAm103UMhOJiVHvg9N7Bj6Q5Ryhfoht8MQFXOxJmcDyLoZX55O1O7J2nflk6kErqqLjCJs9cA_cIX7yqGaq1Ip/s320/IMG_8128.JPG)
Det är mycket som försegår i dessa korridorer. Saker som frekvent händer är en grupp Ellor som försöker få plats med Hannas rumpa i ett hål i väggen. Det är nog inte meningen att det ska vara en rumpa där, snarare förmodligen en kruka, tavla eller annat rysch-pysch. Det var ett otroligt projekt att få upp henne dit till att börja med, en fick leka pall och en tredje fick knuffa på, medan jag stod bredvid, vred mig i skrattkramper och dokumenterade. Det var vackert. Just med dessa Ellor har det en benägenhet att bli korridormys, vi brukar slänga dumle över golvet/på varandra/vika flygplan av pappret. Fina saker, fina saker.
Andra saker som händer är källardisko. Det är fint! Jag spenderar en kväll felprioriterad med tv spel istället för fest, ska gå och lägga mig vid tolv, möter halva film och tv klassen och en skrivare, som säger att det är dags att gå ner i källaren. Ur sitt sammanhang är det en skrämmande uppmaning, men just här var det väldigt underhållande. Några till skrivare hade nämligen bestämt sig att dekorera om ett av källarrummen med diskokula, mysbelysning och filtar och ordentliga högtalare som dunkade... sådär... musik. Det i sin tur ledde till fantastiska lopp ner för trappan på arslet. Det var inte det minsta givande men otroligt udnerhållande. Just saying.
Och det snygga guldiga kuvertet till min ära är en bra riktlinje; SKICKA MER GULDIGA BREV!
speciellt till mig.
Bara så ni vet.