Random things!

Days without an accident...0...
Jag har spenderat för mycket tid med Ellen, som är en mästare på just sånt här. Det smittar.

Fick ett faaantaastiskt paket för ett tag sen av allas våran Icky, där jag fick märklia och väldigt chokladiga ansiktsmasker. VÄLDIGT chokladiga! 

När man spelar så mycket spel som vi gör, så är det bound to happen. Sjuka saker. Jag vet inte hur jag ska förklara det, för det finns ingen förklaring att ge. Bara... Captain Falcon som ... tycker... om... sig...själv....

En gran kom tillfälligt in i korridoren i skolan! So puuurdy!

Helt otroligt bra teater om hur det var att komma från Bosnienkriget som flykting och inte vara hemma någonstans! Fick vi se på Internationella dagen i Hemse, bland andra föreläsningar.

Snön kom (och gick) till Gotland!

Baggskallegalan 2013

Eftersom vi hade en kortfilmsutmaning hade vi även en gala där vi utsåg vinnare. Eller, vi och vi egentligen, Marting, Robin, rektorn och lärarna + en till som jag inte vet vem det var, fick utröna vem vinnaren blev. Och det stod mellan två bidrag, vår "J E N G A" och de andras "Egendom". Vi hade vår egna lilla festival, bjöd in en massa publik som först skulle få se bidragen och sedan skulle vinnarna presenteras. Det var tre kategorier, Bästa film, Bästa manus och Bästa skådespelare. Vi fick två av tre priser, huhuhuhuh.
Det vill säga bästa manus och bästa skådis. Vi fick ett fancy fancy diplom, och de andra fick en statyett gjord av BananErik. Fancyfancy vandringspriser! Just nu bor manus diplomet hos mig (och det får aldrig flytta härifån MOAHAHAH!!!) men den kommer nog snart att få flytta till antingen klassrummet eller min klassis Kalle. Även om jag ska vara ärlig har lite habegär och storhetsvansinne.

Kortfilmsmaraton

Vi är så förbaskat nedrans duktiga! Bara så ni vet!
Vi fick nämligen en utmaning över en helg, gör en film efter dessa regler (de gav os ett dokument och låtsades att vi bodde i en kvinnoförnedrande diktatur) och bad oss att kringå dem i största möjliga mån. Vi började med fyra grupper, varav två nådde till mållinjen. Det var en illa vald helg tyvärr, med mycket att göra och dålig planering. Men vi gav oss fan på att göra det i alla fall. Det hade egentligen inte med skolan att göra utan tvåorna till story utbildningen, Martin och Robin, hade dragit ihop det här projektet. Lärarna hade tyvärr bättre för sig ansåg dom så man fick ta vad man hade, om det så var en iphone eller canon. Vi började fredag kväll och spånade fram en idé, sedan lördagen att filma och sedan hela söndagen att klippa. Det var ingen i min grupp som ville vara skådespelare, vi hade en sjutusan till tur ska erkännas med två skrivare som anmälde sig frivilligt, sen fick vi muta och köra byteshandel för att få tag i två tjejer också. Ren tur(!) och lite skicklighet att vi fick tag i folk!

Vi filmade i skolan och på mitt rum, för det var det enda rummet som var städat. Filmen fick högst vara 10 min lång, vår blev 4 min och 19 sek hehehe. Den blev dessutom ruggigt bra. Vi hade en sjuk tur att vi fick tag i skådisarna vi fick! det tog sammanlagt 7+11+12 timmar att göra. Eh. Alltså, 30 timmar, med lite fin uträkning. Jag vill bara ha det sagt hur duktiga vi är hehehe!

Skolkreationer

Bara en förklaring av vad ni ser; i våran korridor i skolan har det lagts fram diverse målarblock+tusch pennor och jengabrickor. Det mest underhållande med detta är att titt som tätt har dom bytt form och plats - Robodog eller något märkligt bygge/formation. Eftersom ni faktiskt är på -min- blogg så får ni ju se -mina- upplevelser och saker som jag uppfattar relevanta med min vistelse på Gotland. Typ Jenga statyer. 

Julskyltning!!!!

Regnbågsfesten!

En större mängd fina människor! Jag måste bara säga det! Ja, jag hoppar lite i tid, tror detta var ungefär 15e november! Har inga bilder från själva festen, bara myspyset vi hade innan! Knäppa, glada, tokiga människor som har roligt innan vi transporterar typ hela internatet till Visby och Regnbågsfesten. Det var alltså Pride veckan på Gotland denna veckan och det firades på många sätt, skolan skickade musiker och skrivare att framföra sina verk, vi passade dessutom på att bli regnbågsmärkta! Det är ganska supertjusig bemärkelse på min ära! 

Jag fick den äran att köra en av bussarna, vi hann inte ens halvvägs innan det blev kräkpaus för en av våra medresande. När vi väl kom in mötte jag en gammal bekant, min långhåriga vän Kim från gamla dar! Han  var volontär och hade fått i uppdrag att ge regnbågsfärgade kondomer till alla i dörren. Två människor från Höganäs/Helsingborg ses den enda dagen han är i Visby, det var faktiskt riktigt roligt! Det slutade med att de var han, jag, Matilda och min kära Sophia (omdöpt till unicorngirl av Maja) som utgjorde en standard danskvartett på golvet. Kim och Maja hade dance showdown och slängde med håret (de har lika långt) och vickade på höfterna och allmänna avancerade moves som väldigt få (och framför allt inte nyktra) skulle få för sig att prova. Lyckliga människor överallt! När vi äntligen kom därifrån var klockan närmre tre på natten, vi var framme i Fårösund 04.30. Ja, jag körde lite för snabbt. Ja, jag gick ut i bilen igen kl 05 för jag trodde jag glömt släcka ljuset (vilket jag hade kommit ihåg). Gör man något ska man göra det ordentligt...... Och inte minnas det.... Haha! Men det var en otroligt mysig kväll! Tack alla, för fina glada minnen!

Bo-Stellans gammeldag

Att den som fyller år ska få kaka är överskattat, här är det födelsedagsgrisen som får baka! Min kära klassis Amanda/Dag-Otto/Stefan/Bo-Stellan fyller år just denna dag vilken det nu var, tror det var 29e November (ja precis så lång back ligger jag, sschhh). Vi firade det med att HON bakade dumlekakor, som hon sedan gav bort. Och sedan fortsatte köksmyset med att sitta i 6h i köket och måla, till stor del ur mina Zelda böcker. Genomsnittsåldern i köket var ungefär 25, I love this place! Alla sitter helt saliga och ritar med blyerts, tusch och äter popkorn och godis, som en helt vanlig skara vuxna människor en lördagkväll. Vi blev fövisso utkörda en kort stund, då tre optimistiska filmare bestämde sig för att de skulle göra film om livet på internatet (starring dom själva då, eftersom vi blev utkörda) så då drog vi till Banan Erik och spelade skräckspel tills vi fick komma tillbaka igen. Spelet heter Ib, en smula obehagligt måste jag säga. Gissa vem som fick sitta raaaakt framför skärm+högtalare? Och inte uppskattade det?
Juuust det.

Fina saker

Det är mycket som försegår i dessa korridorer. Saker som frekvent händer är en grupp Ellor som försöker få plats med Hannas rumpa i ett hål i väggen. Det är nog inte meningen att det ska vara en rumpa där, snarare förmodligen en kruka, tavla eller annat rysch-pysch. Det var ett otroligt projekt att få upp henne dit till att börja med, en fick leka pall och en tredje fick knuffa på, medan jag stod bredvid, vred mig i skrattkramper och  dokumenterade. Det var vackert. Just med dessa Ellor har det en benägenhet att bli korridormys, vi brukar slänga dumle över golvet/på varandra/vika flygplan av pappret. Fina saker, fina saker.

Andra saker som händer är källardisko. Det är fint! Jag spenderar en kväll felprioriterad med tv spel istället för fest, ska gå och lägga mig vid tolv, möter halva film och tv klassen och en skrivare, som säger att det är dags att gå ner i källaren. Ur sitt sammanhang är det en skrämmande uppmaning, men just här var det väldigt underhållande. Några till skrivare hade nämligen bestämt sig att dekorera om ett av källarrummen med diskokula, mysbelysning och filtar och ordentliga högtalare som dunkade... sådär... musik. Det i sin tur ledde till fantastiska lopp ner för trappan på arslet. Det var inte det minsta givande men otroligt udnerhållande. Just saying.

Och det snygga guldiga kuvertet till min ära är en bra riktlinje; SKICKA MER GULDIGA BREV!

speciellt till mig.
Bara så ni vet.

Konstig konst

Något som framför allt sker under min tid här på Gotland är klotter. Stora mängder. Random saker, som är så typiskt mig. Några av mina favoriter ser ni här, en arg "kuppkaka", en krokodilpinne med en smug sengångare, en tepåse och en gubbe jag kallar Bob. Han ser ut som en bob. Det är främst under kvällslektionerna som konstens ådra pulserar och kladdar ner sin omgivning. Många gånger när jag är sist av åtta eller tio personen som ska framföra en idé till läraren. Då kommer mycket konstigt fram. Jag kan inte hjälpa det. Det är som en sjukdom. En vacker, konstnärlig och väldigt särskild sorts sjukdom med rötterna i min hjärna/fantasi.

Något som är mindre vackert och fruktansvärt irriterande är när saker dör. Som här bestämde sig min kruka för att livet inte var värt att leva längre. Eller snarare, fönstret bestämde att krukans liv inte var värt att leva längre. Ganska oförskämt, med tanke på att fönstret inte levt krukans liv och de förmodligen inte har samma värderingar och mål med sina liv. Riktigt oförskämt faktiskt när jag tänker på det. Jag hade nämligen fönstret på glänt innan, sedan stängde jag det igen och placerade åter krukan i fönstret (ty det kan man inte han är man vädrar för då är fönstret mordiskt). Men fönstret måste ha överlistat mig, för det slängde upp sig och knuffade mordiskt ner krukan på golvet. Både jag och blomman blev hemskt ledsna över krukans död. Blomman tog även den lite skada, nedrans mordiska fönster. Våran relation är inte densamma sen dess....

Och något annat som jag gjort apropå pynt är att berätta för folk vem som bor i det eminenta rummet 333. Jag är häftigast. Av alla. Okej, inte helt sant, men min uppfattning om livet är ju den ända rätta, så det är förmodligen mer sant än mycket annat. För den som inte ser vad det står rekomenderar jag glasögon och en stor sked fantasi. Bara för att jag kan. Det kom sig som så i skapandet av detta att allas våran kära Maja var uttråkad och vi begav oss till pysselrummet. Och resultatet blev ju att godkänna. Nu missar ingen vem som bor här, moahha.

Highlights

Jag får ständigt skäll av mina medmänniskor där hemma (HOST HOST BENGTSSON!!) så nu tar jag tag i mitt liv, för jag har en sån dag när jag gör det..... Så vi kör kort sammanfattning, för detta jag tänker visa er nu är ypperlig underhållning från min sida.
Dels ville jag skryta om denna fabulösa drakfläta som jag gjorde på vår kära Agnes (men hon tog ur den väldigt rask buhu!). Hon har extremt långt hår, nästan lika långt som jag hade (men bara nästan), och mycket finare strån så detta var perfekt underhållning för min del!
Vi satt i köket och tittade på tv, det är roligt hur köket blivit en plats man går till när man vill ha sällskap (eller bli arg på folk som inte städar efter sig) och det var just det som hände denna gången! Myspys!

Nästa event ser ni här till vänster, det är ett ständigt förekommande fenomen i v rummet. Dels ser ni att vi har (skaffat) två tv apparater, vi spelar för jämnan Super smash bros Brawl (jag börjar bli farlig, men bara börjar) och alla Zelda spel vi kommer över. Förutom just Skyward sword..

Och bara för att det var extremt roligt, en afton när vi var i visby hittade jag dessa eminenta inlagda sillar. KUNG GUSTAFS sillar. Hans egna. Ingen annans.
Med min humor hoppas jag ni förstår vad detta innebar för butiken. Två på golvet rullandes människor. Med utmärkt grammatik.
Jag ville bara att ni skulle veta det, små highlights of my life. 

GGN

Det var en upplevelse vågar jag påstå, att åka på GGN. Det mest fantastiska var väl att vi fick sova i undefär 2-3 timmar den natten, sammanlagt, och sen ut på en heldag bland vrålande motorcross cyklar (ja, jag sa det), lera och överenergiska småbröder. Ja inte mina småbröder, men Bengans. Övertrött som få, ni förstår nog precis hur roligt jag hade hehehe. Jag vär därtill ca 14.00 innan min hjärna la ner detta projektet. Vi satt vid hästskon i ett antal timmar och såg förare sjunka ner i leran, köra ut i publiken, en specifik blev överkörd och fick hämtas av sjukvårdarna, och resten bar tippade omkull liksom. Och jag fick äta varmkorv, amnamnam så länge seeen! Sedan hade vi omgruppering, vi åt lunch vid bilen, välkomnade en genomlerig pappa Bengtsson som kört i 3 timmar (glömde jag kanske säga, det var därför vi var där haha) och vi placerade oss istället vid uthoppet. Det märktes när det var proffs som körde, de slängde sig lite mer ut för uthoppet när andra faktiskt var lite mer rädda om sig. Så där satt vi, vid en gammal skytte"grav"grejs från militärträningstiden som den kom ifrån, och såg iaf hunda förare vråla förbi. Angenämt, på min ära! Så när alla andra på internatet låg och var helt döda dagen efter halloween festen var jag på mitt livs första motortävling. Senare visar det sig att några till hade varit där, samtidigt på samma plats, utan att vi hade setts. Det var också lite roligt tyckte jag haha. Men jääävlar med cyklar det var där, ursäkta franskan!
Så, nu minns jag inte mer av denna dagen, mer än på bussen hem mötte jag faktiskt några internat bor, så man behövde inte åka hela vägen ensam i alla fall! Bussar, jag säger bara det.

CCCCCCHHHHalloween

(Prosit) Jo jag vet jag är SÄMST på att blogga i tid (skäll på mig all you want, jag ska försöka bättra mig men jag har en känsla av att ni kommer få skälla på mig i fortsättningen också).
Jag har gjort så jävla mycket sen dess, gjort mentala notes på saker jag ska skriva om så att ni får höra om det men framför allt för att jag ska minnas saker, så vi kompromissar nu.
Vi snabbspolar alltså.
Jag rapporterar om det jag har bild (eller en klar bild i huvudet i tid) på och sen om jag har missat något så får ni stalka mig på facebook. Som jag iof inte uppdaterar så lökigt mycket heller, men ändå!
Vi hade en askalas halloween, Bengtsson var på besök, en massa folk blodade ner sig i min lägenhet, jag visste inte vad jag skulle vara så jag var typ.... full i vattenfärg (alla trodde jag blivit nerslagen varpå jag svarar "you should see the other guy", jag är jätterolig!)
Vi gick på spöktåg i skolans egna (eller ja, gotlands egna) filmstudio, då lärarna klädde ut sig och sina barn till creepy ass stuff och stängde in oss i studions mörkaste lokaler. Ja, jag blev en liten liten ynklig unge, VAD SKA DU GÖRA ÅT DET??
Nej jag klängde inte alls på folket som gick framför mig som om det skulle få mig att gå mindre sist!!

På tal om läskiga saker (haha!!!) så var ju som sagt Bengis här, och typ hela hennes familj. Dom hade med sig en låda till mig, moahaah. Ett extra täcke, mitt XBOX (KÄRLEK!!) och filmer och ett våffeljärn. Jävligt viktiga saker för mig, alltihop. Framför allt täcke och xbox. Det är kallt, okej??
Och dom var här och inspekterade mitt rum och vi fikade i det gemensamma köket innan det gav av ut på äventyr i oktober regnet. Oktober måste det väl ha varit. Väl...
Och sen på festen var på en plats som kallas logementet (eftersom vi inte får ha fest på internatet), en redan från början otäck plats som bara blev läskigare av mörker, levande ljus och alla som var där.
Creepyass shit. Men det var väldigt roligt, jag som ensam nykter (med typ två undantag) var med och lekte snurra flaskan/sanning eller konsekvens typ hela kvällen, och sen bar det av till Visby. Ja, till Visby. JA, mitt i natten. JA vi var framme till halv fyra. Det var en jävligt intressant körnig. Och det är vad ni får av mig den här gången.
Så för att citera sensei där hemma; TJULLU!
Beskåda nu denna vackra pumpa (inte rumpa).

Storrrrrm

Måndag! Storrrrm! Hos oss blåste det bara angenämt till en början, men jag hörde rapporter hemifrån om saker som blåste all världens väg. Bokstavligt. Flera djurhus bestämde sig för att gå på tur och en större mängd träd tyckte det var bättre att lägga sig ner än att stå kvar. Elen gick typ överallt och livet var allmänt sådär.
Hos oss var det ju också ganska illa. Man ställde in färjorna så en tjej blev fast i Stockholm längre än planerat, strömmen gick också, men först framåt tio elva tiden (det blev bäckmörkt i tio sek, folk stod i duschen haha) men vi har ju det så lyxigt att bo på en fd militär anläggning så vi har en reserv generator som kickade in. Någons golv reste sig tydligen i badrummet dock, som en ballong. Lite spännande!
Men det som gjorde det ännu lite mer jobbigt var att (jag vet, min grammatik, sch) jag precis satt med min film planering.
Jag gör en läskig film.
Om monster.
Och jag är sjukt mörkrädd/lättskrämd. Ej att föredra. Plötsligt var det monster överallt. Modig? Jag?
Vi säger så.

Tisdag gick vi runt i Fårösund och bevittnade resultatet av stormen...

Föra krig!

För vad annars gör man på lovet?!
Man för krig, för tusan! Man pejlar sig mellan vänner, tv spel och rena laterier (och massa djurmys av alla dess slag) för att slå sig till ro i trädgården.
SLÅ sig till ro, det är enda sättet. Kampen om rhododendron fortgick under nästan hela veckan. Det var nämligen så att den har under flera år varit belägrad av både nypon och björnbärssnår. Men nu, nu fick det vara nog. När pappa ändå var ute och byggde kattrum så snodde jag sågen, räfsor och snickarbyxor.
Framför allt snickarbyxorna.
Dom fick han inte tillbaka på hela veckan. MINA snickarbyxor, pappa, inte dina. Bara så du vet. Det tog hela veckan att fälla tre meter nypon och förstorade på kuppen gräsmattan med minst 2 kvm. Fantastiskt!
Men konsekvensen blev stuckna händer, randig rispade ben, stora röda märken där taggarna bott in sig ordentligt under huden. I över en vecka. Ja kriget tog iof en massa dagar, men fortfarande! Kan man ju tycka att man inte borde behålla skadorna så länge. Tycka, då.

Okej, jag erkänner. Lovet bestod av långt många fler element än så. Vi gjorde förslagsvis egen pasta (suspekt upplevelse...) och köpte byxor (HALLELUJA!) och hjälpte håret ljusna lite. Bara lite.

Fem sådana lass senare!

Sen hände det något, när jag ändå satt där. Jag blev plötsligt väldigt, väldigt rosa. I håret, ja.
Jag, Bengtsson, Madde och Otthilia stod modeller åt pappa som hjälpte Micki få modellbilder på sina frisörkunskaper. En lång mening med många komponenter.
Jag blev i alla fall iförd en långkjol (en sån har man inte provat på flera år!) och korsett och örhängen. Jag säger örhängen som om det vore något dramatiskt, men det är mest för att jag inte haft några på väldigt, väldigt länge. Och för att det är kul. Hehehee.

Något mer som hände under lovet var ju dessa bedårande sötnötter!! Jag pratar givetvis om kiisungarna som bor hemma hos mig/Bengtsson! Toulouse och Balthasar. Sötnötter!!
Precis lagom gamla för att rulta runt och försöka döda papperspåsar (som först var väldigt, väldigt äckliga!) och snören. Balthasar ska flytta hem till Emma och Toulouse blir förmodligen kvar hos mig. Prrrrr! kiisen miiiis!

Det är även så att dom tajmar mina hemkomster fantastiskt bra, för varje gång jag har haft lov från något långt borta hittils har jag alltid kommit hem lagom till marknaden. Det vill säga, film, spel och bokisar till miiiiig! Glad tjej! Muahahaha. Och denna lördagen blev faktiskt intense, för det beslutades även sen att vi skulle kolla på Haunted by Butterflies på Eric Ruuth, och sedan ge oss in till stan på kalas. Planen var att gå ut och dansa, men vi kom aldrig längre än till Bara Rock. Ärligt talat inte mig emot, den dagen var jag uppe sedan klockan ... ja cirkus klockan sju tror jag.
Eftersom jag dessutom skulle åka tillbaka/hem (hur man nu ser det) dagen efter vill man ju inte vara helt död. Och dessutom fick jag pollykladdkaka det sista som hände. OM nom nom!

Och emellan alla dessa event så försegick också alla sorters mys möjliga förstås! Med familjen, med djuren och med kompisar. Love you aaaallll! Även om kompisträffar inte gick ihop helt enligt planeringens alla regler hann vi ses LITE i alla fall. Och det är ju det viktiga!

Så, nu har jag redogjort för lovet, dvs 10 dagar, i ett inlägg. Hoppas jag inte glömde något nu!