Dags att skriva ner innnan jag glömmer bort. Jag har en stark benägenhet att göra det tror jag. det var nämligen så att min honrummis var borta natten mellan ons-tors. Alltså, inte borta som i puts väck, eller polisjakt och likhund, utan med jobbet. Då kommer den skrämmande insikten att jag är ensam hemma utan internet (ska sägas att jag gjort det bästa av denna eftermiddag att försöka komma ihåg all som hänt i veckan och samtidigt vara glad och trevlig och uttrycka mig någorlunda varierande och dessutom lyckas skriva ner det i bloggen flera dagar efterråt) tills dess att den nya han-rummien kommer hem. Tror Hon skulle till Frankfurt med jobbet, och han jobbar rent allmänt sent typ. Nästan 12 timmar per dag. Hemskt. För mig alltså. Att vara ensam utan itnernet så länge (för jag fick internet först nu på fredagen) och sedan försöka konversera med en ny medboende.
Nå, jag lärde mig i alla fall att han har mycket bättre musiksmak än första han-rummisen, att han har massor med filmed som han delar med sig av och ett liiiiitet memorystick med microsoft word som han lånar ut. Pluspoäng, pluspoäng pluspoäng. Han kan få bo här. Wait, he does already.
Smart, panda, smart.
Ja, det var liksom lite det jag ville få klart för mig själv. Att prata med honom en hel kväll och sedan glömma bort det, INTE artigt för fem öre. Skärpning. Nå nu har jag i alla fall en virituell påminnelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar