Ibland bara älskar jag spårvagnarna och ibland hatar jag dom. Men om natten när det blåser så låter det nästan som om det är en spöklig vind och inte en spårvagn packade med fulla människor natten till lördag. Det blir liksom... mysigt. C:
Något annat jag gillar med spårvagnarna är att lyssna på ljuden. Mest roliga är gnisselljuden som uppstår vid stopp och start på gamla modeller. Eller i svängar. Det låter som en blandning mellan en pipleksak och en hungrig hund haha. Och om man lyssnar på tyska folkets pratande, lyssna inte på orden i sig utan lyssna åp ljuden. Mest använda och utstående ljudet är Z, det vill säga TSST. Tänk dig 30 personer stå och prata med varandra, och det ljuder är det som bottnar allt. Eller snarare toppar. Det liksom flyter ovanför samtalet som en flock syrsor haha. Jag har trött fantasi idag. Nu ska jag borsta tänderna och mysa med vinden. TJO!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar