Vart ska jag ta vägen?? Vad ska jag göra med mitt liv?? Hur ska jag spendera så mycket fri tid?? (nej inte särskrivet, jag menade bostavligen tid som är fri. Vem fasen har tid med fritid liksom...)
Det är nämligen så här. Vi fick reda på vår lärare idag att vi kommer vara lediga imorgon, för han hade lite grejer att ta itu med. Okej, chill, förutom det faktum att
vi är lediga på torsdag också!!! Iof pga kvällslektion, men liksom. Två dagars ledighet. Vad ska jag ta mig till??
Jag är så överaktiv att jag inte vet var jag ska och kommer ta vägen!
Det är liksom..
För att dra en filmparallell, jokern "is like a mad dog chasing cars. I wouldn't know what do do with it if I caught one!" Det är lite så jag ser på mig och mitt förhållande till tid. Eller snarare fri tid. (I did it again!)
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBZDyb87cPY-3Wh3dDdL4wpLKi1YYcuDTOMYjsSOgf-_eAx2zLRWoysBtsZacfkHzKhRlKiOejHBwRZaQWSXDz-KUucYtKmLH2Q8qyiZSRoFUQ2yFl6C3YwcAQw9dQ-nwVO4wJiKiPeYE7/s320/IMG_7553%5B1%5D.JPG)
Okej, nuff of that, ni får läsa med om den ångesten imorgon. Ni ska få ta itu med dagens ångest (jag har väl inte ångest?) nu tänkte jag.
Så idag är en sån där vaaaaansinnigt seg dag. I alla fall när det gäller mitt huvuds reaktionsförmåga. Jag spenderade hela kvällen igår med att läsa manuset till Goodfellas, och hela förmiddagen med att se den. Sedan kort diskussion om vad vi tycker om filmen. Och krasst, gangsterfilmer är inte min grej. Sen finns det ju mycket att lära sig, framför allt manus-tekniskt om man kan kalla det så.
Och sedan, lagom till dagens andra fika, så har vi brutit upp och class is no more. Det lät ju dramatiskt, men det var min sista (dags)lektion innan lovet. Så ner i cafeterian, kela med (läs; störa) så mycket folk som bara möjligt för att sedan skaffa mig en "ny" kompis.
Vi kommer fram till att denna skolan innehåller aaaalldelles (på tok!!) för lite pokémonspel. Och han har en sådär 14 lekar. Då snackar vi pokémonkort, det klassiska om det är någon som känner igen sig från sin barndom, är nostalgisk eller helt enkelt insatt.
Så det som hände är att vi bokar in att spela i skolan innan/under stick caféet/öppna scenen som hålls halv åtta i cafeterian nu för tiden, så att de som vill vara med och lära sig kan göra det!
Det slutar med att vi sitter och spelar 18.30-21.30. Intensivt.
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikHK1mPtx-pILvq56vqfkMkk6gWdITudSJKaMffgSUfOYyIjNZXa3BRmYjVeIhrjJzFhiuhlTYV2RO9ZLbYQxoGpwmn-ZabXJqt0ckTff6Do0qY7Y1ys3G-rbnOhZUuWSJCOeQjRhByZUD/s320/IMG_7554%5B1%5D.JPG)
Jag vann inte en enda gång. Men sen har det att göra med att jag spelade mot ägaren till alla kortlekar som dessutom lärde oss reglerna, och en kille som varit med i militären ett antal år och dessutom är ganska smart. Jobbigt. Tänka taktiskt är liksom inte min grej. Jag är bättre på att döda....
Nä det är jag inte heller....
Men det var helt fantastiskt roligt! Jag känner hur den här skolan mer och mer uppmuntrar det där lite härligt nördiga i mig! Och samtidigt som vi spelar det här (i sofforna, på behagligt avstånd från caféet) hör vi först lite diktuppläsning, sedan lite gitarr och sång, och sedan hur någon berättar lite .. hm.. grova skämt, varpå vi hör flera upprörda stämmor och det bryter ut i en stor diskussion.
Det hetsas, käftas och folk avbryter varandra och pratar i mun för att få fram sin syn på saken. So much butthurt, en av tjejerna hade till och med lite gråt. (bra svenska, lovely!)
Det hela gjorde pokemonspelandet en aning...svårt att koncentrera sig på. Just saying.
Jag lyssnade inte så väldigt noga på vad som sades och grälades om, men det var ju helt klart tydligt att de inte höll med varandra.
Och sedan när vi närmre halv tio (och jag fått stryk för tredje gången) fick vi en fantastisk idé.
Jag är ledig imorgon. Vi har ett wii i tv rummet.
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzFKEcx85VDJJIPVYW5HVzDQjQWmYKGEe81pcbN8B-aaaz8kQLu7Al4YAfB7VHx-0z0BcLviGVrI5lI2YSGeZ_-GnBGEC7YTfFfTl68bJkVRzLOblJQMiYq_I9tFqQrsaau6cQPEAz6G4n/s320/IMG_7555%5B1%5D.JPG)
AAAAAND we're off!
Fem små lyckliga barnasjälar springer upp för trapporna och turneringen är igång!
Jag vann en hel gång.
Typ första gången sen jag kom hit.
På riktigt första gången sen jag kom hit.
Och nu sitter jag här och har tvivel om vart mitt liv ska ta vägen.
Ja just det! Innan jag glömmer bort det! Litet jättetack till Bengis som skickade ett stort paket med strumpor dumle/dumleklubbor och post! Jätterart!!!
Och ett konstigt litet vykort som säger:
(nu måste ni nog vrida på huvudet)
Mäkta intressant!
så, nu tror jag inte att jag har något mer intressant eller viktigt att rapportera.
Nu ska jag ha viktiga och filosofiska diskussioner med mig själv (läs; spela pokémon; team rescue) och gå och lägga mig. För allt jag gör är djupt, viktigt och vackert.