Eller det är det kanske...
Ja, oavsett vad så började dagen oerhört flummigt. Och fortsatte så. Vi har sällan något att säga på våra klassråd så vi hade sovmorgon ända till måndagsmötet. Så istället för skolans gråa frukost åt vi hos Matilda denna morgon! Hon tvingade mig att äta hennes Yoghurt, det var kort datum och hon hade precis öppnat den, så hjälp krävdes. Sedan under morgonmötet fick vi äntligen se lite filmer från Film och tv, som jag har väntat på det! (trots att jag sett större delen av all produktion, redigering och resultat) (#jagäringenstalker...)
Vi fick se stumfilm och skräckfilm! Mysigt!
Sedan så var det Pulp fictions tur att bli läst och sedd. (ja, läst, en del av minnesluckorna igår kommer nog från den). Manuset är mycket "renare" än man tror, jag förväntade mig kaos. Och när man såg filmen för andra gången kändes den lättare att ta till sig, för man visste vad man kunde förvänta sig. Fortfarande inte min typ av film, men fortfarande oerhört välgjord och genomtänkt.
Sedan följde diskussion av vad vi tyckte om film respektive manus. Alla gillade den, förutom andra Amanda. Jag förstår henne, fullt och fast!
Och sedan var det dags för .. wait for it!.... päronsplits-smak-glass!!! oapoakcmOJNFDlkmsadok.
Och när man är övertrött hjälper inte socker det minsta, man blir bara på en skala från trött till outhärdlig...ja... mer outhärdlig.
Så det bar av mot idrotten för min del, jag insåg att detta kommer inte gå annars. Varpå det blev full aktivitet med både basket och fotboll. Jag har dessutom blivit så sjukt mycket bättre på att stå på händer!! NÖJD tjej!
Sen är typ den roligaste delen i spelet att vara i laget som spelar mot Christophers lag. För som sagt är, så är min specialitet att vara i vägen. Jag är grym på det!(Moahahah!) och eftersom han alltid avancerar och är duktig så är det ju bl.a. honom man måste vara ivägen för! Ja, flera andra också såklart, typ Agnes, men han är i princip alltid där och hittills har jag aldrig varit i samma lag som honom.
Fotboll ska jag ungefär vid denna tidpunkt förklara inte är min starka sida. Men det vet ni ju redan. Och vid det här laget har ni ju förstått att jag är i vägen. Vilket jag var även denna gång.Vilket ledde till en dejt med golvet. En snabb sådan, men mina knän uppskattade det inte!
Så nu har jag ett fint litet märke som jag är väldigt, väldigt stolt över!
Sedan var avslutningen inte så dum heller;
leka målvakt medan två andra skjuter och se vad som händer om man fångar bollen med lillfingret.
Det hjälper inte, ska jag säga. Jag kan röra det och allt är frid och fröjd.
En smuuula ömt bara. En av mina bättre idéer, om jag får säga det själv!
Och nu väntar bara mer manusläsning av kvällen.
Så jag tänker lämna er nu.
Nej, nej, gråt inte!
Jag är tillbaka imorgon igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar