Innebandy!

En tröttdag. Jag kan inte säga annat.
Idag läste vi två manus, Amandas och Matildas. Grymt roliga, så man blev sådär tråkigt överfnissig. Idag känner jag att jag inte kände mig riktigt färdig med den sociala biten. Jag ville träffa mer folk än vad jag gjorde idag. Sadface.
Jag tror jag börjar bli en sån där attentionwh*re. Finns en liten risk att det utvecklar sig åt det hållet. Och bara för att byta ämne tillbaka till föregånde för att låta bli all form av sammanhang och röd tråd så tänkte jag berätta att jag är lite orolig för mitt manus, som det verkar som att vi ska läsa imorgon. När alla faktiskt har sin karaktär att göra något så är min karaktär baserad på en inre tanke hon måste motarbeta, för att förklara det lätt.
Och min (inte så) romantiska komedi (som inte är så rolig) så har jag en slutstrid... Med en tändare.. och en brevkniv.. och ett knogjärn.
I don't even know. Dom skulle ju dö hade jag bestämt, så det fick bli så.
Och idag, vilket strax efter manusläsandet var det innebandy.Först trodde jag att jag skulle dö, när man spelar med två lärare och några hypade sportmonster (nä inte monster) och någon som faktiskt spelar innebandy. Pja. Ja, jag trodde jag skulle dö. Men det visar sig att min hobby med att stå i vägen kommer till nytta här på plan. Men inte min brist på kondis. Har en sån här dålig-kondition-kroppen-hatar-mig-hosta. Jag borde göra sånt här lite oftare!
När jag sedan duschat och rapporterat till Micki är det dags att gå ner i köket och få lite mat i sig. Mest för att jag är sällskapssjuk. Det var ingen där, så vad gör jag? Diskar.
Arbetsskadad deluxe.
Sen gjorde jag ett försök att vara med och se på filmen The Beach (med en ung vad-heter-han-i-Titanic-och-Inception-jag-orkar-inte-tänka) men gav upp när han började snacka med och om en haj.  Nope. Ner i köket igen och titta på när dom förbereder sushi ris. Bara för att fastna i en annan film, som jag fick titta klart på själv.
Och nu sitter jag här med skallebank och fullföljer mina plikter för att Hanna inte ska skälla på mig.
Nöjd nu Grönsak?!
Nä. Inte bara därför. Jag försöker ju komma ihåg vad jag gör om dagarna.
Kindah.

Det här är en skildring om mops-fårens uppväxt på Ica. Vi betraktar dem medan de bevakar kött(eller om det var ost)disken. Någon elaksinnad själ har bestämt att deras näsor luktar bättre innåt. Alltså luktar de numera inåt.