Tidigt tidigt tidigt

Fy fan, jag hatar morgnar. Jag skulle resa till Sverige fredag morgon, planet gick 6.35. På väg hem från vår Karneval Sightseeing hittade jag en buss som gick till flygplatsen. Den tidigaste gick 4.49 vilket gjorde mammas flicka nervös. Att vara mammas flicka inkluderar dåligt lokalsinne och behov att vara jättetidigt på flygplatsen.
Jag kom inte i säng förrän klockan, och jag tror inte att jag någonsin sovit så dött någon gång under min tid i Tyskland. Vaknar och känner mig som en fisk på torra land klockan fyra och hasar mig ut med väskorna ut i den mörka och ovanligt tysta staden. Kan tänka att alla blev trötta efter första kvällens firande. Ska sägas att det firas till tisdag....
När man väl sitter på planet har jag köpt en macka som inte hjälpte mer än att vrålet i magen övergick till akut törst. Men det viktigast först tror jag min hjärna resonerade. Min plan var nämligen att hålla mig vaken tills man fick något gratis att dricka, för sådan är traditionen, och det som händer är att knappt ovan molnen slocknar jag som ett ljus. Jag vaknar lite förundrat till från mitt koma-liknande tillstånd och tittar ut genom fönstret och undrar vilken konstigt land vi var och flög över nu. Det hade kunnat vara berg med gråa vägar, det hade kunnat vara snöiga fält i bullform.... Det var moln. Sedan somnade jag igen.
Nästa gång jag vaknar skulle vi landa. Ett skräckfyllt ögonblick förstod jag inte var vi var när vi flög ned mot havet, som först innehöll en stig av små isblock. Sedan landade vi i Danmark.