Jag är världens normalaste tonåring.
Det första som händer när jag kommer hem, stackars Madde, är att jag städar köket i två och en halv timme..... Ja, så kan man ju också göra. Efter det ut i stallet och mocka, till ridhuset och sedan raska puckar till Helsingborg.
Ni förstår, vi skulle ut och leka. Det vill säga, ut på fest på The Tivoli. Jag hade bara lite abstinens och mitt fina umgänge gjorde mig sällskap till klockan halv tre.
Det är som om jag aldrig varit borta, alla jag känner är kvar (och jag lyckades ju träffa halva kulla och folk från min årgång) och allt ser nästan lika dant ut.
Jag hade ovanligt roligt faktiskt och halv tre bar det av hemmåt. Det var bara det att jag glömt hur lång tid bussar tar på sig. Sedan mötte jag en gammal klassis på bussen, Kajsa, som ska till Spaninen, otroliga flicka. Jag sitter och pratar med henne och inser att jag precis missat min hållplats. Så det var bara att gå från Margreteberg. Hemma tryggt och säkert klockan fyra. En och en halv timme från det att vi började hemfärden. Dåligt.
Men min säng är magisk.
Mitt rum har tydligen varit förrådsrum för Elins sova-över-madrasser, och numeral ligger det fyra extramadrasser i min säng utöver min vanliga.
Prince Charming på ärten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar