Biokvällar

Jaaa, jag ska erkänna att jag har blivit beroende av att gå på bio. Tv är inte så roligt här av någon anledning, kanske för att jag inte får titta på barnprogram för min honrummis......
MEN, jag såg med Matilda, Erika och Stina filmen Betty Anne Waters i fredags.

Krasst sagt, som verklighetsbaserad och allt är den en magisk historia. I verkligheten är det hur fint som helst att vida 16 år av sitt liv till sin oskyldigt dömda bror och så vidare, och faktiskt få ut honom.
Men som film var det inte min grej för fem öre. Tråkigt men sant. Jag är en action/fantasy/monster/inte-för-mycket-specialeffekter/döda-inte-min-bok flicka, skulle man kunna säga.
Den här filmen var känslosam och upprepande. Såklart, visa 16 år på 1,5 timmar, PLUS barndom, PLUS brott. Ja, det är ju inte det lättaste om man dessutom räknar in att det inte får spåra ur som en film i vanliga fall har lov att göra.

Men för alla er som gillar den här typen av film rekomenderar jag den varmt:
I give you!
Betty Anne Waters!